Det fysiska och digitala universumet är på väg att sammanflätas i snabb takt. Vi ser hur allt viktigare delar av våra liv sker i det digitala och hur hela samhällen förlitar sig på att internet, sensorer och satelliter fungerar. Verkligheten är att 24 timmar utan internet kan påverka våra liv och hela samhällen drastiskt.
Den här situationen är nu på väg att kryddas ytterligare när själva internet förstärks med fler byggklossar som, på gott eller ont, kommer att få stor inverkan på våra samhällen och fundamentalt förändra hur vi lever. Kan nästa generations internet få ännu större konsekvenser än den revolution som den nuvarande har inneburit?
Konstverk, filmer och spelinnehåll som genereras av AI är redan här. Det står nu klart att AI kommer vända upp och ner även på kreativa yrkeskategorier, och inte endast de som innehåller mer repetitiva eller mekaniska arbetsuppgifter.
Jag testade nyligen ett av de senaste AI-verktygen som visar hur programmet kan generera konstverk utifrån de ord som matas in. När jag exempelvis testade följande mening: "A humanoid robot with a straw hat in renaissance style" så genererades följande bilder:
Nyligen vann Jason M. Allen’s konstverk "Théâtre D'opéra Spatial" en stor konsttävling, vilket skapade en stor debatt om vad konst är. Vad kommer produceras av människor och av AI? Spelar det någon roll? Hur kommer detta påverka yrken, politik och kultur? Kan AI-genererad konst vara konst? Jag argumenterar för att tekniken i sig är neutral. Men det är nu upp till oss alla att vara med och forma så att den utvecklas i en positiv riktning.
De virtuella världarna är redan här. Men kommer de virtuella världarna göra våra liv ännu mer beroende av de stora IT-jättarna och deras agendor? Kommer vi kanske inte längre kunna se skillnaden mellan vad som är annonser och vad som är verklighet? Och kommer kriminella nätverk enkelt hittar nya sätt att utnyttja våra öppna samhällen?
Å andra sidan så skulle en specialist-kirurg i Indien kunna guida en mer junior kirurg genom en hel operation på ett litet lokalt sjukhus. Eller så skulle det kunna innebära ett helt nytt sätt att lära sig och lära ut, som överträffar alla tidigare innovationer. Och kanske kan vi bli mer produktiva när det digitala upplevs i 3 dimensioner, eller när vi får välja de mest inspirerande platserna att hålla workshops på tillsammans, som exempelvis uppe på en bergstopp eller på en rymdstation.
Uppkopplade sensorer finns nu överallt I våra samhällen. I våra hem finns nu allt ifrån uppkopplade glödlampor till kylskåp. På sjukhusen kan vi spåra sjukhussängar och rullstolar, och personalen kan ha smart badges så att man enkelt hittar varandra eller närmsta rullstol.
Det är som om att det finns en allt starkare förbindelse mellan den fysiska och digitala verkligheten. Eller som om jorden håller på att få en digital tvilling med allt högre upplösning och allt mer i realtid.
Följande bild fungerar bra som en mental modell av jordens digitala tvilling, där den fysiska och digitala världarna speglar varandra med allt högre exakthet.
Men vi måste också vara uppmärksamma inom detta område. Kan elektronik i hemmet bli mål för otillåten avlyssning och därmed kränka vår integritet? Eller kan vi röja tid och plats om var vi är och har varit?
Å andra sidan skulle IoT kunna rädda liv om vi kan dela med oss av våra insamlade hälsoinsikter till våra läkare. Vi skulle kunna skapa ett mer effektivt jordbruk. Eller kanske minska vår energikonsumtion genom smart automation. Exempelvis våra elbilar som laddar nattetid när priserna är som lägst.
Det är fortfarande till stor del oskrivet vad exakt nästa generations internet kommer att innehålla. På en sammanfattad nivå går det att konstatera att vi kommer att se en rörelse tillbaka mot ett mer decentraliserat internet, där ägarskap av vår egen data förs tillbaka ifrån de stora IT-jättarna till vår egen kontroll.
Det finns flera drivkrafter till detta. Dels de juridiska, där exempelvis GDPR i Europa har börjat sätta allt större press på hur de stora plattformarna i nuvarande internet får och inte får hantera personlig data. Dels vinstdrivande, då vi ser nya stora investerare gå in och sponsra nystartade bolag som satsar på nya teknologier som kan komma att ta stor plats i nästa generations internet. Och dels sociala och miljömässiga drivkrafter, där vi kan se hur exempelvis blockkedjor kan möjliggöra för en större transparens och tillit, exempelvis genom att de miljöinsikter som samlas in ifrån olika parter inte kan manipuleras i efterhand.
Ett annat område som kan komma att beröras är att vi behöver ha större kontroll över vilken AI vi utsätts för, dvs vilka algoritmer som driver det innehåll vi presenteras för när vi använder dagens internet. Detta är både en kulturell och politisk fråga som varit i hetluften ett tag, där vinstdrivande intressen hos de stora plattformarna kanske inte går i linje med individernas rättigheter. Nästa generations internet kan komma att behöva innehålla tekniska förändringar som möjliggör utökad kontroll på individuell nivå.
Vi behöver inga mellanhänder för att komma åt våra fysiska saker vi äger. Facebook behöver inte ge dig tillgång till din TV-soffa när du behöver den, och du kan skänka bort den eller sälja den till vem du vill för ett marknadsmässigt pris.
I det digitala är nu motsvarande på väg att bli verklighet. Blockkedjor kan ses som den rent tekniska möjliggöraren. Detta är sannolikt viktigare än vad de flesta inser, och många tror nu att detta kan revolutionera vårt samspel med samhället på ett djupare sätt än vad internet gjort fram tills nu.
Vi pratar nämligen inte bara om ägarskap över prylar, utan även om din digitala identitet och starkare integritetsskydd. Kanske dina medicinska recept, digitala valutor och viktiga dokument.
Den centrala frågeställningen är om kontrollen över dessa uppgifter ska hanteras av ett fåtal utvalda, eller vara jämt fördelad. Blockkedjeinnovationen har gjort att frågan nu är mer aktuell än någonsin, eftersom nu även tekniska system kan vara decentraliserade, och inte bara de som finns i naturen (som exempelvis träd i en skog), eller i våra demokratiska processer (som exempelvis när vi går och röstar).
Här är några exempel på digitala uppgifter som kan påverkas av att kontrollen går mot decentralisering, dvs mot att vi själva har kontrollen likt hur det alltid har fungerat med de fysiska motsvarigheterna såsom ID-kort eller bilnycklar:
De förändringar vi står inför kan innebära stora förändringar i hur vi interagerar med samhället. Några förändringar kommer att ske fortare än vad många känner sig bekväma med, och andra kommer ske så gradvis så att vi inte kommer uppfatta något enskilt tillfälle när de introducerades. Förhoppningsvis har sammanfattningen i denna artikel spridit lite ljus över några av dessa viktiga områden, och med det vill jag avsluta med några vägledande ord.
Är du nyfiken på att veta mer? Kontakta Paul Ulvinius, Head Of Architecture på paul.ulvinius@stratiteq.com